....

Man mår nog inte så bra som man tror att man gör.. Helt enkelt... Så jävla trött på allt nu. Vet inte hur jag ska hantera situationer. Känner att ångesten och paniken bara byggs upp inom mig. Saknaden är stor, men jag kan ändå inte gå vidare och få den att försvinna. Vad fan ska man göra?!

Jag orkar inte se allt... Tycker det är så jävla tragiskt. Hur kan man köpa sitt barn. Att en människa man känt i 4 månader helt plötsligt ska bli en plastmamma.. Nej, fy fan säger jag bara!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback